Table Of Contents
=================
NORMATIVITY ISSUES 




                At present, this is a dummy file, made in parallel with the corresponding sme file. At some point, we will see issues concering        normative issues in South Sámi as well. They should first be documented here, before processed in other fora.
                              
 1. Den sydsamiska normen är oklar när det gäller akronymer (egentligen acronyms:SR, NRK etc, abbreviations (förkortningar tex:jnv) - bara vissa av dessa får kasus - abbreviations som svarar till nomen) (ord där endast begynnelsebokstäverna skrivs ut). Någon norm finns inte och praxis är tämligen varierande, varför det kan vara svårt att veta hur man ska skriva sådana förkortningar "rätt". I Nominativ är det inget problem, men när man böjer orden i olika kasus uppstår oklarheter.
                    
Den första aspekten där oklarhet råder är när man rör sig i gränsen mellan stam och kasusändelse. Vi tar ordet SR (Sveriges Radio) som exempel och ackusativ som exempel på kasus. Således ska ett -m fogas till huvudordet SR: SRm

Det här är ett sätt att skriva det, men det är vanligt att man också använder någon slags markör för att uttrycka gränsen mellan grundord och ändelse. I praxis återfinns tre olika tecken. De är :, - och '. Om vi provar att foga dem till SR blir detta resultatet:

SR:m
SR-m
SR'm

Nord:
nom SR
gen SR
ack SR
ill SR:i
Ine SR:s
Com SR:in
Ess SR:n

Lule:
nom SR
gen SR
ack SR:v
ill SR:j
Ine SR:n
Com SR:jn
Ess SR:n

SR:as   

NATO:s

Tilrådning: Vi foreslår at det også skrives med ':', slik som i lulesamisk og nordsamisk. 


I svenska, finska, lulesamiska och nordsamiska använder man : för att markera denna gräns. Alltså så här: SR:m

I norska använder man -, vilket får det här resultatet: SR-m
              
I engelska används '. Vilket om man följer den mallen får detta till resultat: SR'm

                
Divvun gruppen föreslår att man följer det förstnämnda exemplet, dvs. att man gör på samma sätt som man gjort för nord- och lulesamiska.
                
Nästa fråga är rör hur man ska ta hänsyn till de uttalsmässiga aspekterna av ordet. SR är ett tvåstavigt ord på svenska, men på samiska skulle det blir trestavigt. När man då böjer det i ackusativ blir det helt enkelt ett -m som fogas till ordet. Skulle man istället böja det i inessiv dyker då en annan fråga up. Ska man då använda en den trestaviga ändelsen -isnie för att följa uttalsreglerna? Eller ska man genomgående välja de tvåstaviga ändel
                    
När man uttalar SR på svenska slutar ordet på konsonanten r. På samiska behöver dock orden ha en vokal i slutet, varför SR skulle uttala SRe, om man lägger tryckstyrkan som i ett tvåstavigt ord. Frågan blir då i till exempel ackusativ om man ska skriva ut det här e:et. Alltså: SR:em eller SR:m
               
Det här skulle också göra sig gällande för en tvåstavig inessivändelse. Där måste man alltså välja om man ska skriva SR:esne, SR:sne eller SR:isnie
                
Exempel på andra akronymer som det här kan göras gällande för är: NATO, CD, TV, OECD, OSV, PS3 - Ella H.BULL : tv´esne, tv´em 

Märk att i exemplen har kasusen ackusativ och inessiv används, men frågorna aktualiseras i samband med alla kasusändelser

Sammanfattningsvis är det som behövs normeras tre saker.

Vilket tecken ska vi använda i ordgränser i samband med förkortningar?
Ska vi använda ändelser för jämnstaviga eller uddstaviga ord?
Ska vi skriva ut den vokal som läggs till förkortningarna för att ordet ska stämma över ens med de sydsamiska ljudreglerna?

2. Namn
a) Stedsnavn: f.eks Oslo eller Oslove? viktigt att ge SGL fler exempel? tex. Gaasesne (fullt inkorporert) vs. Gazasne (citatlån+kasusändelse)
b) Främmande namn: Office, Windows, Mac, xbox, Wi, Pokemon, Digimon. 
Stedsnavn som er mye brukt blir fullt inkorporert i språket, mens andre som ikke er høyfrekvente blir ikke. 

Goevtegeajnoe, Garresjohke, Kaarasjjohke? Roavvenjárga +n Råevvienjaarke
Divtasvuodna, Aarporte, Jïemhte, romssa= Romssan universitete, Kaalifornija, Australija, Russlaante, Leeningrade=Leningrad,Kanada=Kaanada,

Forslag: stedsnavn som er inkorporert i sørsamisk språk, bør få en sørsamisk skrivemåte også + den inhemska formen, f.eks Goevtegeajnoe. Nordlaante,Nordlánda, Noerhtelaante

Daebpienlaedtie 

Hålogaládde 



Aesuvpen= Æsops fabler, microsoft = maajekroesåavfte 

    Nordsamisk - Sörsamisk
nom: Windows -   windows
ack: Windowsa  - windowsem
ine: Windowsis - windowsisnie eller windowsesne

nom: Bern    - Bern
ack: Berna   - Bernem
ine: Bernas  - Bernesne



vokalplåavkesimmie goh löönemebaakoe jïh gosse lea vokala baakoen minngesne mij ij tjoejh. V.G: MS Office - MS Office-sne, Officisnie, ...

4. Lånord: Fra hvilket språk skal vi låne? 
verb - bååhkesjidh,rååhkesdjidh, baakadidh, etc. maatadidh,  
           substantiv: legge til en 'e' 
           adjektiv: 
           
5. Bindestreck
6. Tal 10,1000:ede osv.

7. 10-inie bielesne jfr. 10-de bielesne, (kongruens) eller ej